Sådär jag nu är jag klar med allt 👍 handling, städning och maten 😊 nu en snabb kopp kaffe och en knäckemacka med honung, älskar honung, det är nog min tyngsta last, honung o choklad det kan jag inte leva utan, kan kan jag ju förstås men vill helt enkelt inte....o är det inte värre laster så tycker jag det ä okej. 

Mina barn tycker att jag använder på tok för mycket smilisar😊Okej, men jag tycker det är så roligt med "pussgubbar" o andra roliga symboler. En gång skickade Wille en älg till mig i ett meddelande, lite trevligt tyckte jag, men tydligen var det ironiskt menat, vilket jag inte fattade. Men jag tycker det är trevligt med pussgubbar och små hjärtan, blir ju själv så glad om mina barn skickar en pussgubbe, men det händer inte allt för ofta. Men kanske man är lite frikostig med det ibland 🤔men mina vänner är lika glada som jag vid alla dessa smilisar, så det kanske är något med vår generation. 

Fick precis ett sms från Timmes agent, han frågade hur det kändes nu när Timme skulle åka till Toronto igen, kände efter innan jag svarade, men kom fram till att det kändes bra. Det är väl detta livet går ut på, att våra barn ska bli självständiga o flytta hemifrån. Sen ska jag väl villigt erkänna att hade han velat att jag skulle flytta med så hade jag glatt packat väskan med en gång 😂 För visst vill man fortfarande vara liten behövd, numera blir man ju nästan lycklig om dom frågar om man kan laga lite mat till dom. 

Men som jag skrev till Martin (agenten) Idag har jag varit ute o sprungit sen satt jag på balkongen åt frukost o läste en bok det hade jag inte kunnat för 15 år sen, så var tid har sin tjusning gäller bara att förstå det o sätta värde på sin nyfunna frihet att bara ha sig själv att tänka på, och att ha vuxna barn o vara 50 + känns förbannat bra !!!! 

Nej nu är det dags att att börja jobba 😘

En underbar dag, varit ute o sprungit o sitter nu på balkongen och äter frukost. Lyckades återigen radera allt jag skrivit, ja jag loggades helt plötsligt ut o sen var allt jag skrivit försvunnit, blir TOKIG men det hjälper ju inte. 

Hade en jobbig dag på jobbet igår o var inte hemma förrän 23.00 i Ängelholm, men det tar ju oxå sin lilla tid att köra hem....oj nu råkade jag spilla kokosolja på min mobil, man ska inte äta och blogga samtidigt. Ja det känns som detta inte är min dag, fick ett samtal o det gick inte o höra vad personen sa !!!! Tja det var den telefonen det, men har jag hörlurarna på så går det att höra. Men men som jag alltid säger "kunde varit värre" mina barn är så trötta på det uttrycket, men vi som varit med om riktiga trauma i våra liv, som när jag miste lilla Andrew, så VET jag att en telefon är bara en telefon o kan ersättas, fast tråkigt ändå naturligtvis. 

Men som sagt var jag älskar denna tiden o har alltid gjort, sommaren är över o alla "måste" försvinner på något sätt när hösten börjar närma sig.

När barnen var små hade jag ständigt dåligt samvete under sommaren, ville ju att dom skulle ha en sådant där fantastiskt sommarlov, som man trodde att de allra flesta barn hade. När grannen började packa sin fikarväska 09.00 för att bege sig till havet, så kändes det som jag oxå var tvungen att åka.  Men jag är verkligen ingen som gillar att ligga vid stranden en hel dag, ett par timmar sen räckte det för mig. 

Men även om jag långt ifrån var den perfekt mamman så tror jag att mina barn trots allt hade det ganska bra, dessutom är jag ganska säker på att den perfekta mamman inte finns, kanske i Madicken, men inte i det verkliga livet.

Det bästa med att va en ensamstående mamma var att jag aldrig bråkade med någon, det var ju bara jag, när jag frågade min äldsta grabb om han hade velat att jag o pappa skulle bott ihop, blev han nästan förskräckt, nej det ville han verkligen inte, tyckte det var mycket lugnare när det bara var jag, o dom andra var så små så dom kommer inte ens ihåg hur det var. Barnen bodde o var hos mig, hälsade på pappan i Stockholm ett fåtal gånger, men det rann ganska snabbt ut i sanden, tror han tyckte det var för jobbigt o barnen hade inget intresse av det. 

Men ibland fick kanske Wille agera vuxen, då det var han jag frågade var han tyckte i många frågor som man kanske skulle frågat en pappa eller iallafall en vuxen. 

Jag lovade mina barn att jag inte skulle flytta ihop med någon annan så länge dom var små, o det gjorde jag aldrig, men det klart dom killarna som hade lust att dejta en ensamstående 3 barnsmamma växte ju inte på träd direkt. Dessutom hade jag inget intresse av det heller, hade ju mina barn o det räckte för mig. 

Tycker att vi vuxna är ganska egoistiska, många gånger hinner men ju knappt separera förrän man presenterar en "ny"  familj för sina barn, som man sen mer eller mindre begär att barnen ska älska lika mycket som man själv. Men barnen har ju inte alls fått välja, och försök själv att leva med människor du inte alls gillar, och bara för mamma o pappa älska den personen är det ju inte säkert att barnen gör det. 

Deras pappa träffade en annan ganska snabbt, ja vi hade faktiskt inte riktigt separerat, fast vi hade nog inget riktigt förhållande heller om jag ska va helt ärlig, han var bara hemma på helgerna, ja vi har nog faktiskt inte bott ihop sen vi miste lilla Andrew. För då bodde vi ju i USA o sen flyttade jag hem, ett under att jag lyckades få två barn till med honom vi träffades ju knappt 😂😂 o det måste jag säga att jag verkligen lider med dom som försöker få barn utan att lyckas. När vi mist Andrew så var jag helt besatt med att bli gravid igen, köpte stickor för att kolla när jag hade ägglossning gogglade allt om hur man enklast bli gravid, bröt ihop varje gång jag fick mens, båda gångerna 😜 Blev nämligen gravid redan tre månader efter Andrews död. 

Nu är det dags att beta av några måsten på min lista innan det är dags att jobba 😊